Idag har jag fyndat, en Ricoh 35FM för 20kr på second hand. Vid en första anblick ser den inte mycket ut för värden, som vilken äldre pocketkamera som helst. Det är också en liten pocketmodell men konstruerad för 35mm film och en optik med 2,8 i bländare. Fokuseringen har fyra klickbara steg, men det går att fokusera mellan stegen också. När man fokuserar är det som på många andra äldre kameror, man får förlita sig på avståndsskalan och ”mäta” avståndet eftersom det inte är någon spegelreflexkamera. Isotalet går att ställa mellan 25-400. Slutart och bländare sköter sig själv och man får lita på kameran.
Det ska bli roligt att prova den och dessutom satt en film laddad i kameran som var påbörjad. Just nu vet jag inte om det är en färgfilm eller svartvit film vilket vore trevligt att veta innan jag fotar men jag ska ta upp filmen och framkalla den så får jag se hur det går. Kameran ser ut att vara väl omhändertagen och vid en provexponering så lät slutaren helt OK. Ska blir mycket Spännande!!!

Ikväll åkte jag ut en kort sväng och fotade den här lilla björnen. Den gick omkring och åt gräs utan att knappt bry sig om vad som händer runt omkring, Synd bara att ljuset inte var riktigt 100% för optimala bilder men betydligt bättre ljus än jag vanligen haft på mina möten med björn!

För några dagar sedan hittade jag en småfläckig sumphöna vid skrabbtjärn, alldeles bredvid där jag bor. Jag hade varit i garaget på kvällen och skulle gå in i huset när jag hörde någon ropande fågel, min första tanke var att det var någon annan fågel som ”hakat upp sig”. Precis som jag var på väg in genom dörren böjade jag tänka lite på vad det skulle kunna vara för fågel och jag fick inget i mitt huvud att passa in på lätet så jag började gå mot ljudet. Lite förvånad blev jag när jag började inse hur långt bort den var och jag började ana vad det var för fågel. Visst, det var en sumphöna och jag hann till och med få en snabb skymt av den i mörkret på andra sidan tjärnen!
En sumphöna vet jag har rykte om att dom är svår att få syn på, men redan dagen efter var jag dit tidigt på kvällen och visslade två gånger och vips så satt den mitt framför mig och jag fick några mindre bra bilder, men det var bevisbilder. Jag har sedan varit dit idag och testat igen och lyckats få några bilder på den men det var inte alls lätt att få bra bilder då den håller sig blad vass och ris hela tiden. Jag tycker dock inte alls att den var svår att komma nära, snarare tycker jag den verkar var väldigt nyfiken av sig!

Igår blandade jag till en framkallare som har legat i min brors gömmor sedan någon gång i slutet av 70-talet eller möjligen början av 80-talet. Framkallaren, en Ilford ID-11 PLUS var väldigt svårlöslig i vattnet, jag vet inte om det beror på att den var gammal eller om den ska vara så svårlöslig men den funkade bra att framkalla med i alla fall.

Sånt här måste man lära sig om månen tycker jag, eller i fall så tycker jag det är lite småkul att veta följande

– För vaje år som gör ökar genomsnittsavståndet mellan jorden och månen med 3,8cm. Med hjälp av radar kan man mäta detta avstånd mot reflektorer som astronauterna på Apollo lämnade kvar där.

– Från Jorden kan vi maximalt se 59% av månens yta eftersom månen roterar runt sin egen axel och har därmed samma sida mot jorden hela tiden.

– Temperaturen på månen diffar med ca 300°C mellan dag och natt, det brukar kunna var mot ca 100° på dagen och ner till ca -200° på natten.

– Totalt har tolv människor vid 6 olika tillfällen genom tiderna satt sina fötter på månen och deras fotspår finns fortfarande kvar lika tydligt eftersom månen inte har någon atmosfär eller nederbörd.

Här finns lite rolig läsning och fakta runt apollo 11’s månresa. Där finns bland all fakta så viktig fakta som vad dom åt vid varje måltid under resan! https://history.nasa.gov/alsj/a11/A11_PressKit.pdf

Varför måste det alltid vara så kallt när allt roligt händer och varför händer allt på så obekväma tider på dygnet?
I natt eller i morse var det i varje fall dags igen för något spännande. Det var månförmörkelse och supermåne samtidigt vilket gjorde att man bara måste kliva upp och frysa fingrarna av sig, men som tur är har jag numera i alla fall handvärmare som fungerar riktigt bra, förvisso håller dom nog värmen lite kortare tid när det är så pass kallt som -31°. Det viktiga var i alla fall att jag skulle hinna få en bild på blodmånen och det fick jag, tyvärr så var det en del dis vilket gjorde att när månen ”slocknade” syntes det ganska mycket dis och gjorde att månen såg ofokuserad ut, så de bästa bilderna blev före och efter när månens ljus störde ut det lilla dis som fanns. Mitt under den mörka fasen trodde jag att linserna immat igen men till slut insåg jag att det faktiskt var disigt runt månen.

Ibland har man tur. Den här gången var jag i studion för att ta familjeporträtt där hunden skulle vara med. Vilken fotomodell han var, helt fantastisk, fin och välposerande hund.

Alla förståsigpåare säger att det faktiskt inte var bättre förr, men i vissa fall tycker jag nog att det faktisk var bättre förr. Om man ska ha ett tillbehör till kameran, bilen eller någon komponent till datorn ska man banne mig veta exakt vad man ska ha för något för att det ska passa. Hur noga man än tror sig vara så blir det ändå rätt ofta så att man köper fel tillbehör, reservdel eller komponent.
Jag har äntligen fått mig en trådutlösare till min gamla analoga Canon kamera. Det bästa är att den passar nog alla mina gamla kameror som har uttag för trådutlösare så visst tusan var det bättre förr, man kunde då gå in i en fotobutik och be om att få köpa en sån. I dag ska man veta vilket märke och modell man har och troligtvis finns det en massa funktioner på den så när man kommer hem så finns inte just den funktionen som man behöver.

Diza gillar gräs och hon älskar vinter. Då måste det här vara perfekt för henne, fast jag tror nog hon uppskattar mycket mer snö bättre!

Idag var vi ner i studion för att fota en julklapp. Då passade jag på att behålla Felicia en stund i studion för några extra bilder.